Att vara bostadsrättsinnehavare

Att vara medlem i en bostadsrättsförening och bostadsrättsinnehavare innebär ökad frihet, men också ökat ansvar. Som medlem i föreningen äger du en del i fastigheten och har större möjligheter att påverka ditt boende.

Friheter och gränser

Även om du som bostadsrättsinnehavare har större frihet att direkt påverka ditt boende genom renoveringar och annat, finns det gränser för vad du kan och får göra. Delar av det regleras i bostadsrättslagen, annat regleras av varje förenings stadgar. Vad man kan och får göra skiljer sig alltså från förening till förening, men de flesta bostadsrättsföreningar tillåter medlemmarna att själva tapetsera, måla och byta ut kyl och frys. Vill du göra mer genomgripande förändringar bör du alltid prata med styrelsen innan du börjar. Se också gärna till att få ett skriftligt godkännande från styrelsen innan du påbörjar arbetet, så att det inte uppstår något missförstånd om vad ni har kommit överens om. Det gäller även om du skulle vilja hyra ut din lägenhet.

Möjligheter och risker

Om priset på fastigheter ökar får du del av det om du säljer din bostadsrätt (det vill säga din andel i föreningen). Om du gör renoveringar som ökar värdet på din bostadsrätt får du också del av det vid en försäljning. Att köpa bostadsrätt innebär dock alltid en viss risk, om priserna på bostäder och fastigheter går ner så kan du istället förlora pengar vid försäljning.

Vem ansvarar för vad?

Eftersom du inte längre är hyresgäst så betalar du inte heller hyra till en hyresvärd. Istället betalar du en avgift till bostadsrättsföreningen. Avgiften täcker föreningens kostnader och används bland annat till att betala för fastighetens drift och underhåll. Som bostadsrättsinnehavare är du nu även ansvarig för din bostadsrätts inre underhåll. Enligt bostadsrättslagen ska bostadsrättsinnehavare på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna.

Som bostadsrättsinnehavare äger och ansvarar du för underhåll av bostadensinventarier (exempelvis spis och kylskåp) samt väggar, golv och andra ytor i lägenheten. Läs alltid stadgarna som mer detaljerat beskriver vad du som bostadsrättsinnehavare är ansvarig för. Du kan till exempel ha ansvar för annat i anknytning till lägenheten (som balkongdörrar eller utsidor av fönster).Tillsammans med övriga medlemmar ansvarar du också för gemensamma utrymmen (till exempel tvättstuga och trapphus), ledningar för el, värme samt vatten och avlopp. Som medlem kan du bli ekonomiskt ansvarig för skador på gemensamma utrymmen om du varit oaktsam, genom att exempelvis inte rapportera en vattenläcka i din lägenhet.

När det gäller gemensamma utrymmen är det vanligt att föreningar regelbundet köper tjänster, till exempel städning. I vissa bostadsrättsföreningar förväntas medlemmarna istället själva utföra visst arbete, som att turas om att städa trapphuset. Vad som ska göras och hur det ska göras bestämmer ni inom föreningen.

Försäkra dig rätt

Som bostadsrättsinnehavare bör du ha ett så kallat bostadsrättstillägg till din hemförsäkring. Bostadsrättstillägget är en försäkring som bland annat ersätter skador på den fasta egendom som bostadsrättsinnehavare äger eller ansvarar för. Många föreningar kräver att du har ett bostadsrättstillägg.

Hyra ut i andra hand

Att som enskild bostadsrättsinnehavare hyra ut sin lägenhet i andra hand skiljer sig till viss del från när en bostadsrättsförening eller ett bostadsbolag hyr ut lägenheter. När en förening hyr ut en lägenhet har hyresgästen till exempel rätt att bo kvar på obestämd tid, hyresgästen har också ett eget ansvar gentemot bostadsrättsföreningen eller bostadsbolaget. Den som hyr i andra hand hyr ofta lägenheten under en begränsad och förutbestämd tidsperiod. Om du hyr ut din lägenhet till någon är det du själv som står som ansvarig. Reglerna för andrahandsuthyrning är dock likvärdiga oavsett om du är hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare.

Planerar du att hyra ut din bostad så prata alltid först med bostadsrättsföreningens styrelse, du måste ha deras godkännande innan du hyr ut. Formerna för andrahandsuthyrning kan också vara reglerade i föreningens stadgar, du kanske till exempel inte får hyra ut till juridisk person. För att ha rätt att hyra ut din lägenhet måste du visa på så kallade beaktansvärda skäl. Det kan röra sig om att du på grund av sjukdom inte kommer att kunna bo hemma under en period eller att du tillfälligt fått jobb eller studier på annan ort.

Bostadsrättsföreningen har rätt att kontrollera att hyresgästen du vill hyra ut till har varit skötsam tidigare. Detta gäller oavsett om du är medlem i föreningen eller hyresgäst. Om styrelsen inte samtycker till uthyrning kan du vända dig till hyresnämnden, för att få din ansökan prövad. De kan ge tillstånd om de bedömer att du har beaktansvärda skäl och att föreningen inte har befogad anledning att säga nej. Om du ska hyra ut din bostad bör ni också upprätta ett skriftligt kontrakt (som styrelsen bör godkänna) mellan dig och den du hyr ut till, för att säkerställa att alla är överens om detaljerna kring uthyrningen. Kom ihåg att det alltid är du som är ansvarig gentemot bostadsrättsföreningen, exempelvis för att avgiften betalas i tid, även om någon annan tillfälligt bor i din lägenhet.

×




loader